onsdag 25 februari 2015

Svenska


1. Läs artikel.
2. Repetera texttypen tidningsartikel genom att läsa i Portal s. 82.
3. Skriv på bloggen:
a) Vad tycker du om metoden att spärra sidor på internet? 

Svar: Jag tycker att det är rätt bra. Man ska för det första inte vara inne på fel sidor när man är i skolan. (dock kanske man får på rasterna, eller via mobilen). Men på rasterna är det onödigt om man läser något som sårar en och sen känner sig dålig en hel dag, vilket påverkar ens studier negativt. Precis som det står i artikeln vet man inte om det komma hjälpa till eller inte. Men jag tycker ändå att det är en rätt bra start, skolan måste reagera på något sätt i alla fall. 
b) Vilka tecken på att det här är en tidningsartikel finner du? 

Svar: Det finns en, enligt mig, intressan rubrik som lockar. Tidningsartiklar ska inte påverka några utan bara informera vilket denna gör. Den informerar oss alltså om vad som händer och om olika åsikter som andra har (lärare, fler). Innehåller även, mellanrubriker, bild och pytteliten ingress i början. 
c) Tänk er att du har ett 8-årigt syskon. Formulera de fem viktigaste reglerna för ditt syskon när det gäller internet och vad hen ska tänka på. 

Svar: Jag har faktiskt en lillasyster. Jag har sagt åt henne att inte skaffa instagram (där man lägger ut bilder) för det skulle vara onödigt. Om hon verkligen ville ha det skulle hon dock kunna vara privat (som jag är). När man är privat låter man bara användare som man själv har accepterar att följa ens profil. Hon har facebook men bara för att spela spelen. Skype snackar hon endast med sina vänner på. Annars har hon inget annat. Alla i familjen säger åt henne att inte snacka med någon hon inte känner och att aldrig skriva ut något personligt. Men Alexia (min syrra) tycker att dessa reglerna är en självklarhet och därför klagar hon inte och hon tycker att det är rättvist. 


Texttypen REPORTAGE skiljer sig från nyhetsartikel.
4. Repetera texttypen genom att läsa i Portal på s. 84.
5. Läs reportaget om nätmobbning här.
6. Skriv på bloggen:
a) Hur tycker du att man ska arbeta för att stoppa nätmobbning? 

Svar: Det är riktigt svårt att få tag på alla som mobbar och att försöka minimera det då internet är så stort och ingen vet allt som finns där. Jag tycker dock att det är bra att vi får lära oss i skolan vad som kan hända, då lär man sig indirekt att inte göra det. Att vi blir informerade sedan liten klass är smart. Forskningen i reportaget visar ju på att det är 10 - åringar som drabbas. Så klart kommer det inte stoppa allt. 
b) Vilka tecken på att det här är ett reportage finner du? 

Svar: Ett reportage liknar en tidningsartikel men gå mer inpå djupet. Detta reportaget beskriver inte så många miljöer men den går in på djupet  och har en ögonblicksbild. 
c) Sammanfatta reportaget och dess viktigaste budskap i 10 meningar. 

Svar: Reportaget handlade om att nätmobbning förekommer oftare bland yngre åldrar. Måna barn använder mobiler eller datorer sedan små och kan därför a stött på nätmobbning tidigt i livet. Det är fler tjejer än killar som drabbats, då det handlar om utseendet. De drabbade känner sig därför mer osäker på sitt utseende. Det är ungefär lika många 10 åringar som blir utsatta på nätet som en 9 klass. Men vill börja utreda i mindre klasser nu och se hur upplever nätmobbningen det. 

fredag 6 februari 2015

NO laborationsrapport skeptrum

Uppgift:
Hur uppkommer ljus?
Varför ger olika ämnen olika spektrum?
Varför uppkommer olika typer av spektrum(linje-, band- och kontinuerligt spektrum)?
Vad används detta till?

Hypotes:
Vad tror du om ovanstående frågor och varför?
Jag kommer se skillnader emellan de olika ämnena, tror jag. Jag vet inte riktigt vad som kan vara skillnaden, men antar att det har något att göra med vågorna och olika spänningar och hur atomernas ändras (deras egenskaper). Det är elektronerna som avgör spänningarna och våglängderna, men jag vet inte hur. För de har olika egenskaper. Ljus använder vi så att vi kan se eller som en energikälla (solen). 

Materiel:
Lysrör med olika sorters gaser (helium, väte, neon, argon, kvicksilver) glödlampa, högspänningskälla, stativ, spektroskop, färgpennor. 

Utförande:
1. Använd ett spektroskop och titta på en glödlampa. Rita av spektrumet. Gör likadant med ett lysrör. Jämför utseendet på dem. Vad kan det vara som är orsaken?
2. Titta på lysrören med olika sorters gaser och rita av dess spektrum. Varför blir de olika?

Resultat:
Rita upp de olika spektrumen. 


kontinuerligt - glödlampa och solen 
linespektrum - lysrör, neon, kvicksilver, helium, väte, argon.

Skillnaden på de olika spektrumen är att de kontinuerliga spektrumen är fast ämnen (som en glödlampa, solen), liknar en regnbåge, en metalltråd som glöder (i en glödlampa) och då hoppas elektronerna fram och tillbaks och går in i varandra så därför gör färgerna också det. Neon, helium, väte, kvicksilver, där emot har ett avstånd emellan varandra så det liknar linjer. Bandspektrum - stora molekyler som syns med bandsträck. De olika avstånden elektronerna och kärnan får när atomen får energi är bestämda och upprepande. Det är alltså inte så att man får olika spektrum man kollar på ett ämne. 

Mina bilder liknar till en stor del de professionellt tagna bilderna. Färgerna och är väldigt lika. Jag ritade mina bilder på ett förvirrande sätt då jag började det ena spektrumet med den violetta sidan och sedan den andra med den röda sidan så man blir lite förvirrad när man jämför. 

Slutsats:
Min hypotes stämde till en del. Anledningen till att det kommer strålning ifrån olika ämnen är att i deras atomer - elektronerna, när de får energi - studsar ut till ett elektronskal längre bort ifrån kärnan, sen går dem tillbak och så sänder de ut en energi, elektromagnetisk strålning (kallat energi nivåer.) Det är de olika våglängderna och spänningarna som avgör vilken färg de får. Röd = korta studsar, behöver mindre energi. De går i en skala: röd, orange, gul, grön, blå, lila. Lila = längre studsar, långa våglängder, behöver mest energi. 

Man kan använda detta genom att kolla ett ämnes spektrum och sen kolla på en stjärna eller en planet och då få reda på vilket ämne det finns där. Varje grundämne har sitt eget spektrum.


Om man söker på ett specifikt ämne och dess spektrum kommer det fram en professionell bild som man kanske inte ser just ser med ögat igenom spektroskopet. Det kan bero på att det är för ljust i rummet eller för att man ser olika nyanser än andra. En förbättring kan vara att släcka ALLA ljusen och ta ner alla gardinerna så att man inte kan fokusera på något annat än själva lysröret. Det hände oss att vi råkade kolla på en lampa bakom det vi skulle kolla på och såg dess spektrum istället.