SO Franska revolutionen

https://www.dropbox.com/s/gvakh37cro8ozvg/sofranskrevolution.key

BILD MANUS

Bild Manus

Laborationsrapport

Hypotes:
Vi tror att det kommer att släckas och att det kommer att komma massa rök.

Material:  

Kork

Kolpinne

Tändsticka

Skål

Ljus

E-kolv

Syrgas

Degellock

Indikator 

Utförande:

Vi hämtade alla material som vi behövde. Efter det tände vi ljuset med hjälp av tändstickan och satt den i skålen. Vi höll kolpinnen över ljuset så att den skulle få lite glöd. När den började brinna svagt öppnade vi E-kolven med syrgas och stoppade på pinnen. Vi tog av korken för att den kunde smälta och vi satt på degellocket. När röken hade lugnat sig satt vi i 3cm vatten och skadade om väl. Vi hällde i några droppar indikator och såg att färgen blev ljus gul. 

Resultat: 

Eftersom jag inte riktigt förstod vad vi skulle göra så kan man ju säga att min hypotes stämde i typ början men sen skrev jag inte mer. Jag hade rätt om att det skulle släckas men innan det släcktes kom en starkare låga eftersom det fanns så mycket syre i syrgasen. Ämnet vi hade bildat där inne i E-kolven var surt i pH-värdet eftersom den var gul. 

Slutsats: 

Exakt som jag skrev på resultatet blev ämnet surt. Jag har skrivit det mesta i resultatet. 

Aktivt kol

Hypotes:
 Jag tror att färgen kommer att ändras.

Material:
Saft
Bägare x2
Aktivt kolpulver
Glasstaven
Tratt
Filter

Utförande:
Vi hämtade två bägare, i den ena hällde vi saft med kolpulver och blandade. Sen hällde vi blandningen i den tomma bägaren som hade ett filter på toppen.

Resultat:
Saften var mycket rödare i början innan vi blandade saften med kolpulver. Efter vi hade blandat och hällde över i den andra bägaren såg man att färgen hade blivit ljus röd.

Slutsats: 
Min hypotes stämde med resultatet. Saften blev ljusare och inte drickbar.

Riskanalys: 
Kol: Ofarligt.
Saft: Ofarligt.
Laborationen är ofarlig att utföra.

SO svar

1. Parlamentet beslutade att de långsmala tegarna slogs ihop och blev större. Bönderna fick större jord och kunde bestämma själva när de skulle tex. plöja. 

1. Jag tror att de tyckte att det var bättre att ha en större jord och att kunna bestämma själva. 

1. Det menas med att man låter jorden vila under ett år. Man gör detta för att om man odlar råvaror gång på gång tappar jorden all sin näring och ger dålig skörd. 

1. Man upptäckte att vissa råvaror som potatis inte behövde så mycket bördig jord. Man märkte även att växter som klöver tillförde näringsämnen så att man inte var tvungen att vänta i ett helt år för att odla igen. 

1. De hade många handelsskepp som transporterade mycket över världshaven. De tex. fraktade slavar från Afrika till Amerika. Med pengarna de fick köpte fabriksägarna  maskiner och annat som de behövde. 

1. Ull blev en viktig råvara för textindustrin. Många godsägare gick över till fårskötsel som krävde mindre arbetskraft och som samtidigt gav ull. Men ullen spann man ullgarn som sedan vävdes till ylletyg. Det fanns gott om järnmalm i berggrunden som behövde bränsle för att få järnet. Det fanns inte mycket  skog i Storbritannien så de var tvungna att köpa trä från andra länder, tex. Sverige. Sedan framställdes ett nytt bränsle som kallades koks. Det var gjort av stenkol och det fanns gott om stenkol i Storbritannien. 

1. Eftersom det kom nyare redskap att använda till jordbruk som bara krävde en eller två bönder i stället för 5 så blev det bönder över. Dessa bönderna blev sparkade/arbetslösa. De började jobba på industrier och därför fanns det mycket arbetskraft.

1. Spinnmaskiner och vävmaskiner producerade mer tyg. Maskinerna var vattendrivande i början och det var därför de första fabrikerna var tvungna att ligga nära en flod. 

Ångmaskinen användes för att pumpa upp vatten ur gruvorna. Den förbättring som gjordes av James Watt gjorde så att den lyckligtvis kunde användas i fabriker för att driva andra maskiner. År 1840 tog ångan över som den viktigaste drivkraften i fabrikerna. Sedan kunde man sätta ångmaskinen på en vagn och då var lokomotivet uppfunnet. Strax efter det uppfann men ångfartyget som gjorde en väldigt stor skillnad på sättet att resa. Det blev mycket enklare och bekvämare. 

1. Man kunde driva andra maskiner med ångmaskinen plus att man kunde göra olika fordom. Mobilerna har gjort en stor skillnad i dagens samhälle. Personligen gillar jag inte riktigt det. För jag menar man kan ju leva utan en mobil men man behöver till exempel en båt så att man kan ta sig över havet och så. Mobilerna är bra när man måste kontakta någon fort och smidigt men jag tycker att det har gått över styr med alla socialamedier på nätet. 

1. Varje år dog det ungefär 400 000 människor i Europa. Smittkoppor är en väldigt allvarlig sjukdom och symptomen liknar vattenkoppor. Det smittades genom luften ,småbarn drabbades allra hårdast. Många hade otur och blev blinda eller döva och nästan alla fick ärr efter kopporna. Mjölkerskorna fick aldrig smittkoppor. Edward Jenner tillverkade ett medel gjort på kokoppor. Smittkoppsvaccineringen var ett stort framsteg eftersom färre dog av den. Resultatet blev att Europas befolkning ökade kraftigt och det ledde till större marknad. 
2. Urbanisering menas med att man flyttar in till städer och lämnade jordbruket. Eftersom det bara fanns arbete i städerna. Det uppkom trånga och dåliga bostäder eftersom städerna växte så snabbt. Man gör det fortfarande till exempel folk flyttar in till Sverige för att det är ett bra land att bo i. 

1. Norrköping växte snabbt och blev huvudorten för textilindustri. Det växte till med en mängder av textilfabriker. Varje dag drog tusentals arbetare fram genom gatorna på väg hem eller till sina arbetsplatser. 

1. Sverige hade sålt trä till några av Europas länder sedan lång tid tillbaka. Som i Storbritannien var textilindustrin först. Bredvid rader av maskiner stod arbetare och spann garn och vävde tyg. Ingen hantverkare kunde konkurrera med de otroligt många mängder tyg som fabrikerna tillverkade. 

1. Arbetsdagarna var väldigt långa från 12-14h. kugghjul var ständigt i rörelse och i vävsalen vimlade det av drivremmar. Det hände mycket ofta att en arbetare fastnade med fingrarna, armar eller hår i maskinerna och dödsolyckor förekom ibland. Tuberkulos och andra lungsjukdomar var också vanligt dödsorsak som smittades bland fabriksarbetarna.

1. 61% bodde i ett kök och ett rum. 35% bodde i ett järnspiselrum. Ett järnspiselrum var ett enda rum med en järnspis som värmekälla och plats för matlagning. Oftast var det stora familjer med fem till sjupersoner, men det kunde vara större. Det var vanligt att några familjer delade på vattenpump och utedass tillsammans. Kackerlackor och råttor trivdes jättebra i toaletterna och vägglössen bättre på väggarna.

1. Det dåliga med industriella revolutionen var villkoren för de som jobbade. Man arbetade väldigt många timmar ungefär 12 - 14h. Både vuxna och barn jobbade. Man kunde få sjukdomar som kunde vara dödliga. Man bodde i dåliga omständigheter. Det som var bra med revolutionen var att allting gick snabbare, man kom på nya uppfinningar och förbättrade saker, man fick saker i bättre kvalité och varorna var billigare eftersom de gjordes så många exemplar.