måndag 27 maj 2013

HKK - Reflektion

Vi valde den för att båda gillar hamburgare/fiskfilé. Vi kom fram till att maträtten uppnår matcirklens krav. Vi tänkte ha med en extra sallad men det skulle nog bli för mycket att äta för oss. Zahraa gillar inte de flesta grönsakerna så vi hade en till anledning. Rätten är en "hel" rätt, vi får i oss allt vi behöver. Om man kollar på sidan sex i vår bok på svaren till frågan: Vill du äta hälsosamt? Kan man se att vi har följt den rätt bra. Ex: Vi valde en rätt som innehåller fisk, vi har OK grönsaker, vi skulle ha använt flytande margarin. Vi skulle förhoppningsvis inte fått några matrester eftersom vi planerade och tänkte köpa rätt mängd av allt i receptet för båda oss. Genom det sparar vi pengar, tid och miljö - vi blir klimatsmarta.

Vi valde billiga varor med rätt mängder och små priser. Vi såg inte om de var närproducerade eller närodlade. Om de hade varit det skulle det gått mindre utsläpp för att föra in de här. Det hade varit mer miljö vänligt och mer ekonomiskt för att det kostar mer om livsmedlet färdas långt. Det är ju också skolan som köper in varorna och ser om det är smart eller ekonomiskt. Vi valde ex: en mjölk som bara innehöll 0,5 L. Den var billigare och vi behövde inte dricka mer än så.

Vi jämförde vår kostnad med Max - Sveriges godaste hamnburgare. Våra sex hamnburgare skulle kostat 53,87kr (ca 9kr/st) och Max kostar 276kr (46kr/st). Vårt bröd kostade 13,11 kr alltså typ 2kr för ett bröd. Vår fisk kostade 40,76kr. Vi hade ingen saltgurka eller Alaska Pollock. Max fiskburgaren hade ingen tomat och ingen sesamfrön. Men, vi skulle ha gjort vårt fisk med torsk. Torsken (27,12kr) är dyrare än Alaska Pollocken (10,99kr). Max har alltså tjänat in mycket mer pengar på deras fiskburgare än vad vi skulle ha gjort även om vi hade dyrare varor. Vi sparar alltså mer pengar på att göra det själva än att köpa de i Max.


fredag 24 maj 2013

Engelska

Personliga pronomen
  • Pronomen är ersättningsord.
  • Man kan ersätta namn på saker. 
  • Pro betyder för och nomen betyder namn. 
  • Exempel; I, you, he, she, it, we. 




Possessiva Pronomen 
  • Possess betyder äga 
  • Används vid ägandeform 
  • När det man äger står efter. 
  • Exemple; My, your, his, her, its, our.
Självständiga

  • När det man äger inte står efter
  • Exempel; Mine, yours, his, hers, ours. 

onsdag 22 maj 2013

NO prov frågor

1. Vad händer om man sätter nord sidan och syd sidan mot varandra?
2.  Vilket land uppfann kompassen?
3.  Rita en sammankoppling.
4. Beskriv hur man får en lampa att lysa med två sladdar och ett batteri. Du får rita om du vill.

tisdag 21 maj 2013

En spännande NO - läxa…


Vi hade inte haft svårt med att få värme eftersom vi är vana vid att sätta på elementen eller att sätta på varmluft från en air condition. Vi är även vana vid att använda lampor och att laga mat på en spis. Dessa föremålen behöver el. Alltså skulle vi haft svårigheter med de sakerna också. Vi skulle ha problem med att städa huset eftersom vi inte skulle kunde koppla in dammsugaren eller diskmaskinen i ett eluttag. Maten skulle inte kunna förvaras i kylskåpet eller frysen.

Solenergi kan hjälpa oss med mycket med att få igång saker. För att få värme kan vi tänka en brasa. För att få ljus skulle vi kunna tända stearinljus, ficklampa och lyktor. Sen har vi solen som hjälper till mycket under dagen. Vi skulle kunna förvara mat i skolar, kyla ner det och torka det. 

Vi skulle kunna överleva utan internet. För att internet används för de flesta att vara inne på chattsidor som Facebook och Instagram. På det sättet skulle det vara svårt för vissa utan internet. Man kan fortfarande ringa och skicka meddelanden via mobilen utan att ha internet. Vi skulle fortfarande kunna ta kontakt med folk som är på långa avstånd genom att skicka brev och ringa. 

Vi kan ta oss vart vi vill eftersom vi kan åka bil, gamla tåg, buss och cykla. Dessa transportörerna går på bensin eller på våra muskler (kroppar). 

onsdag 8 maj 2013

Svenska

Många säger att språket är en del av ens identitet och jag håller med. Hur jag talar och uttalar ord visar var ifrån jag kommer i landet och hur jag använder mitt kroppsspråk visar hur jag uttrycker mig när jag säger ett ord, man kan alltså se att man förstår vilken sort person jag är och var ifrån jag kommer.

Man talar samma språk i  hela Sverige, svenska är Sveriges nationalspråk, men man pratar inte likadant överallt. Det finns många olika dialekter i Sverige och det är nästan omöjlig att säga hur många det finns. Därför delar man in landet i sex dialektområden: sydsvenskamål, götamål, sveamål, gotlänska mål, norrländska mål och östsvenska mål. En dialekt är alltså ett sätt man talar på ett visst geografiskt område; dialekten som man har i norra Sverige skiljer sig med dialekten man pratar med i södra. Det skiljer sig på melodin och hur man uttrycker sig.

Jag pratar inte någon specifik dialekt, vad jag vet. Man kan säga att jag har skapat min egna dialekt för mig själv. För att jag känner ingen som pratar samma 'dialekt' som jag. De flesta av mina vänner uttalar 'R' på ett skånskt sätt och pratar automatiskt skånska, men jag uttalar inte 'R' på samma sätt och jag använder mig inte av skånska ord i min vardag (röe = röd). Sen om man tänker på lundensiska uttalar de också 'R' på ett visst sätt som inte jag gör. Jag tror fortfarande att man kan höra på min dialekt att jag kommer ifrån södra Sverige. Min förra svenska lärare och min pappa tycker att jag pratar 'rensvenska' alltså vad rikssvenskan menar med, men det tror inte jag för att de flesta säger att rikssvenskan talar man antagligen i Stockholm eller i Nyköping och jag tycker inte att jag talar som de.

Jag tror inte heller att det finns någon rikssvenska på något specifikt område för att alla  dialekter har funnits länge och alla har sin historia. Om Sverige inte hade tagit Skåne från Danmark kanske de skulle haft Finland och rikssvenskan skulle då kanske vara finlandsvenskan eller något annat.

Ordet slang är förkortning för slanguttryck och själva meningen med slang är att man förkortar ord eller att göra liknelser eller varianter av det vardagliga talet. Man har fått vissa slangord från andra språk som till exempel turkiska: guzz (tjej) arabiskan jalla (skynda) och serbiskan bre (man). Ungdomar har en stor mängd slang i sitt talspråk men slang kan även förekomma bland arbetskamrater i en yrkesgrupp då kallar man det för jargong.

Det finns vissa slang som man bara säger på vissa områden. Jag tror att det hänger med dialekten och hur folket där man bor använder och pratar slang.

Ord som har varit slang för längesedan kan ändras igen tillexempel sno (att ta något för någon, stjäla) har nu blivit baxa. Vissa slanguttryck kan vara vanliga ord som har  fått en annan betydelse med tiden. Tillexempel limma som används för att beskriva hur någon flirtar eller stöter på någon.

Det kan också vara helt påhittade ord som ovärt som beskriver att något inte är bra. Det ordet är helt påhittat och finns inte i svenska ordboken. Skillnaden på ord och slang är att slangorden inte är accepterade i vårdat språk och de förekommer sällan, nästan aldrig, i skriftspråk.

Jag använder mycket slang i min vardag. I nästan var mening jag säger finns det med ett slang. Men jag använder mig inte av slanguttryck som "Sho, bre!" eller  "Wallah" som kommer ifrån andra länder utan mer av "Tjena, läget, händer?".

Ordet 'svär' har olika betydelser. Det kan betyda; svärmor (svärson), "Jag svär på att tala sanning" och att svära, säga fula ord och använda ett fult språk.

Flera av de ord som vi tycker är svordomar eller fula ord är detsamma nu som för flera hundra år sedan. Som jävlar, fan, helvete, satan vr också förr ords om man skulle undvika att använda, men då hade de en annan innebörd. Människor trodde väldigt mycket på Gud och att man skulle hålla sig väl med honom. Man trodde också på Djävulen som hade en ont hotfull makt. Fan och satan är andra namn på denna makt. Helvetet trodde man förr var ett ställe i underjorden dit människor som inte hade slött sig  eller varit snälla i sitt liv kom. I helvetet skulle man plågas för att ångra sig ordentligt och det är inte värt att tala högt om det stället. Nuförtiden är det inte lika vanligt att man tror på Djävulen eller helvetet. De orden har inte lika stor betydelse.

Nu använder man mer könsord, sexuellt grundade svordomar och ord för exkrementer (skit och piss).

Jag använder mig av vissa svordomar; Fan, Fuck, Fitta, Shit. Jag säger fan när jag slår mig hårt på något, fuck när jag blir sur på någon "Alltså fuck det", Fitta när jag blir rasande på någon.

Sammanfattningsvis säger språket en del av min identitet. Jag svär ibland, jag pratar slang, men jag har ingen specifik dialekt. Jag använder kroppsspråk mer än vad jag vet och uttalar ord mycket annorlunda än vad andra i norra Sverige skulle ha gjort. Av mitt språk förstår man att jag är en tonåring som bor i södra Sverige skulle jag tro, det förklarar ju mycket av min identitet.

fredag 3 maj 2013

ENGELSKA


I thought it was very funny to work with this. I learned muck about my country and other contries. It liked that we presented our contries in small groups because it felt easier. I wasent that nervous when it was my turn tp presentmy work. It were some words that I had a little hard to spell like: Literature. But it went well when I would present my work. 

When I checked out on my unikum it stood that I need to work and practice more on my ”verbböjningar”. 

I want to word with ”Let’s Talk Fashion” the last weeks.